Att prata kring Social och organisatorisk arbetsmiljö tillhör vardagen för oss som är Personalchefer ”på burk”. Känslan är ändå att reglerna inom området gått  nästan obemärkt förbi för många arbetsgivare. Därför anlitade vi duktiga universitetsstudenter för att bjuda oss på en sammanfattning av AFS 2015:4. Här följer resultatet…

 

Syftet med AFS 2015: 4 är att ”främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.”  Försäkringskassan har uppmärksammat att sjukskrivningarna generellt har ökat i samhället mellan 2011 och 2016. Sjukskrivningar till följd av psykiska sjukdomar har ökat med över 100 procent under samma tidsperiod samt att kurvan för andelen sjukskrivna med psykisk diagnos har stigit brantare för varje år. Sjukskrivningarna är kostsamma på många plan, för individ, arbetsgivare och samhälle, och därför är arbetet med att få ner sjuktalen prioriterat.

Den nya AFS:en som kom 31 mars 2016 (AFS 2015:4) ingår som en del av regeringens åtgärdsprogram för friskare arbetsplatser där många av åtgärderna fokuserat psykisk ohälsa. Föreskriften faller även inom ramen för SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet, AFS 2001:1) och således omfattas samtliga organisationer där en arbetstagare utför arbete åt en arbetsgivare av föreskriften. Där arbetsgivarens verksamhet består av 10 anställda eller fler ska målen för arbetsmiljön dessutom dokumenteras skriftligt. Den nya föreskriften tydliggör vad organisationen ska göra för att förebygga dålig organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivare kan agera proaktivt och förebyggande genom att exempelvis inte utsätta arbetstagarna för en ohälsosam arbetsbelastning, genom att förhindra så inte arbetstidens förläggning blir ohälsosam, samt genom att motverka kränkande särbehandling av individer.

Arbetsgivaren ska i enlighet med SAM (AFS, 2001:1) kontinuerligt undersöka och bedöma vilka risker som finns inom organisationen. Därför är det av stor vikt att arbetsgivaren tillgodoser chefer och arbetsledare med den kunskap som behövs för att dem ska kunna identifiera risker som kan kopplas till organisatorisk, psykisk samt social arbetsmiljö. Särskilt då det framkommit i rapporter (se exempelvis Vingård, 2015) att arbetsmiljöområdet präglas av individuella och subjektiva uppfattningar hos arbetstagarna, vilket kan medföra svårigheter vid organiseringen kring och hanteringen av arbetsmiljön.

Insatser har bland annat genomförts av arbetsmarkandes parter i syfte att komma tillrätta med sjukskrivningarna och därför tros inflödet samt ökningen av sjukskrivningar ha avtagit något. Andra åtgärder som vidtagits är exempelvis expanderad forskning om kvinnors arbetsmiljö, förstärkning inom primärvården och förnyade riktlinjer för läkare. Förhoppningen är att en fortsatt förändring är att vänta.

 

Källor: AFS 2001:1 AFS 2015:4 Metro http://www.metro.se/artikel/ministern-prioriterat-få-ned-sjuktalen-xt Vingård, E. (2015).  Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro: En kunskapsöversikt. Stockholm: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

CategoryBlogg

© 2015HUMAN SLOUTIONS| WEBBSIDA FRÅN BRANDSTEDT MARKETING

logo-footer

FÖLJ OSS: